Tidrapportering på bygget: tre register som förväxlas

”Arbetsgivare ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagarna har rätt att själva eller genom någon annan ta del av anteckningarna.”

Så lyder 11 § arbetstidslagen (1982:673) — och lägg märke till vad som inte står där. Ordinarie arbetstid nämns inte. Lagen kräver anteckningar om det som ligger utöver det normala, inte om det normala självt.

Det låter som en lättnad och är motsatsen. Övertid är tid utöver den ordinarie arbetstiden. Mertid är tid utöver den deltidsanställdas avtalade tid. Ingen av dem går att räkna fram utan att veta hur många ordinarie timmar som faktiskt lades ut. Den som bara antecknar övertiden har antecknat en differens utan att ha båda talen.

Tre register som inte är samma sak

Det här är förväxlingen som kostar mest tid på ett litet byggföretag, för alla tre heter ”tid” i vardagligt tal.

Ingen av dem ersätter någon annan. Personalliggaren vet att Karin var på Bergsunds strand mellan 07.02 och 16.11 — den vet inte att fyra av de timmarna var stambyte hos en bostadsrättshavare med rotavdrag och resten var garantiarbete. Gränsen för när personalliggaren över huvud taget krävs är fyra prisbasbelopp, och vad den kostar när den saknas står separat: Elektronisk personalliggare på bygget: 236 800 kronor är gränsen 2026.

Gränserna som gör anteckningen nödvändig

Anteckningsskyldigheten i 11 § finns för att lagens tak ska gå att kontrollera. Taken är dessa:

• Ordinarie arbetstid: högst 40 timmar i veckan (5 §).
• Allmän övertid: högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, och högst 200 timmar under ett kalenderår (8 §).
• Sammanlagd arbetstid: högst 48 timmar i genomsnitt per sjudagarsperiod under en beräkningsperiod om högst fyra månader (10 b §).
• Dygnsvila: minst elva timmars sammanhängande ledighet per tjugofyratimmarsperiod (13 §).
• Veckovila: minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod (14 §).
• Raster: ska förläggas så att ingen arbetar mer än fem timmar i följd (15 §).

Priset för att missa dem står i 26 §: sanktionsavgiften är en procent av prisbasbeloppet per timme otillåten arbetstid och per arbetstagare. Med 2026 års prisbasbelopp på 59 200 kronor blir det 592 kronor per timme och person. Tillsynen ligger hos Arbetsmiljöverket (20 §).

Det är veckosnittet som fäller ett litet byggföretag, inte enskilda långa dagar. Fyra månader är en lång period att hålla i huvudet, och 48 timmar i genomsnitt betyder att en intensiv maj kan göra en lugn augusti obligatorisk. Den beräkningen kräver siffror som redan finns, inte siffror som rekonstrueras när Arbetsmiljöverket frågar.

Rotavdraget: uppgiften du behöver i januari för ett jobb i mars

Det här är den punkt där tidrapporteringen slutar vara en HR-fråga och blir en betalningsfråga.

9 § lagen (2009:194) räknar upp vad en begäran om utbetalning ska innehålla, och punkt 4 lyder: ”vad hushållsarbetet avsett och antalet arbetade timmar”. Begäran ska enligt 8 § ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades.

Konsekvensen är enkel och obehaglig. Ett badrum som gjordes i mars, fakturerades i april och betalades i maj ska i januari året därpå redovisas med antalet arbetade timmar — per köpare, per objekt. Den som inte tidrapporterar per projekt får rekonstruera nio månader i efterhand ur dagböcker och minne. Hur begäran i övrigt fungerar och vad de tre sjundedelarna betyder står här: ROT-avdrag 2026: tre sjundedelar, 50 000 kronor och den 31 januari.

Och eftersom bara arbetskostnaden ger rotavdrag måste timmarna dessutom vara skilda från materialet redan i offerten. Det är samma uppdelning som konsumenten har rätt att få specificerad när priset är ungefärligt: Ungefärlig prisuppgift: 15 procent är taket.

Restid, semester och de andra tidtyperna

En tidrapport som bara känner ”arbetad tid” tvingar fram fel beslut i varje gränsfall.

Restid är normalt inte arbetstid enligt arbetstidslagen. Resa mellan bostad och arbetsplats ligger utanför, förflyttning mellan arbetsplatser under dagen ligger oftast innanför. Men ersättningen styrs av kollektivavtalet, inte av lagen: Byggavtalet och installationsavtalen har egna regler om restidsersättning och reskostnad, och de skiljer sig åt. Rapportera därför restid som egen typ, så att den kan ersättas enligt avtal utan att räknas in i veckosnittet.

Samma sak gäller semester, sjukfrånvaro, utbildning, permission och kompledighet. De är inte arbetad tid, men de är betald tid — och skillnaden mellan betalda och fakturerbara timmar är exakt det tal som avgör om timpriset i offerten håller.

Vad en tidrad behöver innehålla

Fem uppgifter, och ingen av dem är vald för att den är trevlig att ha — var och en följer av en bestämmelse ovan.

Saknas någon av de fem går raden inte att använda till något av de tre ändamålen. Finns alla fem är samma rad underlag för lön, för faktura, för rotbegäran och för Arbetsmiljöverkets tillsyn — och det är hela poängen med att rapportera en gång i stället för tre.

En sak till, som hör hemma i arkivet snarare än i tidrapporten: blir tiduppgiften underlag för en faktura är den räkenskapsinformation, och då gäller sju år.

---

Läget den 21 september 2026. Artikeln beskriver rättsläget och ersätter inte rådgivning i ett enskilt ärende. Arbetstidslagen är i stora delar dispositiv genom kollektivavtal (3 §), och Byggavtalet och installationsavtalen avviker på flera punkter — kontrollera ditt eget avtal innan du lägger ut en beräkningsperiod. Prisbasbeloppet fastställs varje höst för kommande år, så sanktionsavgiften per timme ändras årligen.

Vad Zirko gör: tid rapporteras per medarbetare, projekt och tidtyp med rast som egen kolumn, så att samma rad bär lön, faktura och underlag för rotbegäran. Vi är inte ett godkänt personalliggarsystem och skickar inga uppgifter till Skatteverket — personalliggaren är ett annat register med en annan rättslig grund, och den frågan löser du någon annanstans.