Omvänd skattskyldighet i byggsektorn: de två frågorna som avgör
Regeln står i 16 kap. 13 § mervärdesskattelagen och hänger på köparen, inte på jobbet. Sedan 2023 heter den i lagen omvänd betalningsskyldighet.
Zirko RedaktionPublicerat: Uppdaterat: 9 min läsning

Innehåll
Frågan är inte vad du gör. Frågan är vem du gör det åt. Omvänd betalningsskyldighet i byggsektorn träffar två saker samtidigt — en tjänst ur en bestämd lista och en köpare av ett bestämt slag. Saknas något av dem fakturerar du med 25 procent moms.
16 kap. 13 § första stycket mervärdesskattelagen (2023:200):
”Om en beskattningsbar person tillhandahåller tjänster som avses i andra stycket är den som förvärvar tjänsten skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet, om 9 § inte gäller och förvärvaren är 1. en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller 2. en annan beskattningsbar person som tillhandahåller en beskattningsbar person som avses i 1 sådana tjänster.”
Punkt 2 är den som gör att regeln följer med hela vägen ned i en entreprenadkedja: även den som själv inte är byggföretag men säljer byggtjänsten vidare till ett byggföretag omfattas.
Tjänsterna: hela listan, ordagrant
16 kap. 13 § andra stycket:
”1. sådana tjänster avseende fastighet som kan hänföras till – mark- och grundarbeten, – bygg- och anläggningsarbeten, – bygginstallationer, – slutbehandling av byggnader, eller – uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare, 2. byggstädning, och 3. tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter som avses i 1 och 2.”
Två saker att lägga märke till. Maskinuthyrning med förare är en byggtjänst, utan förare är den det inte — den skiljelinjen går rakt genom en kranfaktura. Och personaluthyrning för byggarbete omfattas även om den som hyr ut inte själv bygger något.
De två frågorna, i ordning
Fråga 1: Är tjänsten på listan? Är svaret nej — till exempel ren projektering utan byggarbete, eller service på en maskin som betjänar en särskild verksamhet i byggnaden — gäller vanlig moms.
Fråga 2: Är köparen en sådan köpare? Här räcker det inte att köparen är momsregistrerad, och det räcker inte att köparen är byggherre. Köparen ska i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahålla byggtjänster — alltså sälja dem, inte köpa dem.
| Köparen är | Omvänd betalningsskyldighet? |
|---|---|
| Byggföretag som anlitar dig som underentreprenör | Ja (13 § första stycket 1) |
| Mellanled som säljer just den tjänsten vidare till ett byggföretag | Ja (13 § första stycket 2) |
| Fastighetsbolag som bara förvaltar sina egna hus | Nej |
| Kommun eller myndighet som beställare | Nej, om den inte själv säljer byggtjänster mer än tillfälligt |
| Privatperson | Nej |
Det innebär att samma jobb kan faktureras på två sätt beroende på kund, och att du måste ta ställning för varje uppdrag. Är du osäker på köparens verksamhet är den frågan billigare att ställa före fakturan än efter.
Vad fakturan ska innehålla
Vid omvänd betalningsskyldighet gäller huvudregeln i 17 kap. 24 § med två tillägg och ett avdrag:
- 24 § 4: förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt ”under vilket varorna eller tjänsterna har förvärvats, om förvärvaren är betalningsskyldig för mervärdesskatt”.
- 24 § 14: ”när förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten, uppgiften omvänd betalningsskyldighet”.
- 25 §: uppgifterna i 24 § 9–11 — beskattningsunderlaget per skattesats, tillämpad skattesats och skattebeloppet — får utelämnas. ”Fakturan ska då i stället innehålla uppgift om beskattningsunderlaget för varorna eller tjänsterna med hänvisning till de uppgifter som avses i 24 § 7.”
24 § 7 är ”de tillhandahållna tjänsternas omfattning och art”. Beloppet ska alltså kopplas till en beskrivning av arbetet, inte stå för sig.
En annan uppgift hör till samma faktura men styrs av ett helt annat regelverk: är du godkänd för F-skatt ska även den uppgiften stå med, så att köparen vet att inget skatteavdrag ska göras — se F-skatt: åtta hinder och nio grunder för återkallelse.
En sak till: förenklad faktura får inte utfärdas när förvärvaren är betalningsskyldig och säljaren inte är etablerad inom landet (17 kap. 27 § 3). För en svensk utförare är det sällan aktuellt, men gränsen finns.
Tidsfristen som bara gäller bygg
17 kap. 16 § mervärdesskattelagen:
”Faktura för bygg- eller anläggningstjänster eller varor som levereras i samband med sådana tjänster ska utfärdas senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.”
Ett arbete som blir klart i mars ska alltså vara fakturerat senast den 31 maj. Vid samlingsfaktura ska tidsfristerna i 16–18 §§ ändå beaktas (19 §).
Redovisningstidpunkten hänger ihop med detta. 7 kap. 24 § första stycket: den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod då faktura har utfärdats; har du fått betalning i förskott eller a conto utan faktura redovisas den för perioden då betalningen togs emot; och ”Redovisning ska dock ske senast för den redovisningsperiod som omfattar den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats.”
Med andra ord: du kan skjuta upp fakturan i två månader, men inte redovisningen längre än så. Väntar du med fakturan till juni för ett arbete som blev klart i mars har du både missat 17 kap. 16 § och redovisat för sent.
När regeln inte gäller
Mot privatperson. En privatperson är inte en beskattningsbar person, och villkoret i 16 kap. 13 § första stycket är därför aldrig uppfyllt. Ett rotjobb i ett småhus är alltid vanlig moms med 25 procent (9 kap. 2 §). Att fakturera alls är däremot obligatoriskt: 17 kap. 11 § 3 säger att faktura ska utfärdas vid ”tillhandahållande av bygg- eller anläggningstjänster till en privatperson och leverans av varor i samband med sådant tillhandahållande”. Byggtjänster till privatpersoner är alltså ett av få fall där faktureringsskyldigheten gäller även mot konsument.
Mot en köpare som bara köper. Ett fastighetsbolag, en bostadsrättsförening eller en kommun som beställer ombyggnad men inte säljer byggtjänster vidare uppfyller inte punkt 1 och inte heller punkt 2. Då fakturerar du med moms.
När säljaren inte är etablerad i Sverige. Då kan en annan regel träffa först: enligt 16 kap. 6 § är förvärvaren betalningsskyldig vid tillhandahållande av tjänster med anknytning till fastighet i Sverige när säljaren inte är etablerad här och köparen är momsregistrerad. Men den regeln viker för byggregeln — ”Första stycket gäller dock inte fastighetstjänster som avses i 13 §”.
Om du fakturerat fel
Har du fakturerat med moms där omvänd betalningsskyldighet skulle ha gällt är det du som har tagit ut ett belopp som inte skulle ha tagits ut, och köparen har ingen avdragsrätt för det. Rättelsen görs med en handling som ändrar den ursprungliga fakturan och har ”en särskild och otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan” — en sådan handling likställs med en faktura enligt 17 kap. 22 §.
Har du i stället utelämnat momsen där den skulle ha funnits är beloppet ditt att betala. Det är därför fråga 2 — köparens verksamhet — är värd ett mejl innan jobbet börjar.
---
Läget den 29 augusti 2026. Artikeln beskriver rättsläget och ersätter inte rådgivning i ett enskilt ärende. Mervärdesskattelagen (2023:200) ersatte den 1 juli 2023 den tidigare mervärdesskattelagen (1994:200); äldre texter på nätet hänvisar därför ofta till 1 kap. 2 § i den upphävda lagen.
Vad Zirko gör: fakturan väljer vanlig moms eller omvänd betalningsskyldighet per kund, sätter texten ”omvänd betalningsskyldighet” och kräver köparens momsregistreringsnummer innan den kan färdigställas. Bedömningen av om köparen är en sådan köpare som 16 kap. 13 § avser gör du — den finns inte i något register.
Vanliga frågor
När gäller omvänd skattskyldighet i byggsektorn?
När du säljer en byggtjänst enligt 16 kap. 13 § andra stycket mervärdesskattelagen (2023:200) till en beskattningsbar person som i sin ekonomiska verksamhet inte bara tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller till en annan beskattningsbar person som i sin tur tillhandahåller sådana tjänster till en sådan person. Det är köparens verksamhet som avgör, inte tjänsten i sig.
Gäller omvänd skattskyldighet mot en privatperson?
Nej. Regeln i 16 kap. 13 § första stycket förutsätter att förvärvaren är en beskattningsbar person av det slag som anges i punkt 1 eller 2. En privatperson är inte det, och en fastighetsägare som bara låter renovera sitt eget hus är det inte heller. Då fakturerar du med 25 procent moms enligt 9 kap. 2 §.
Vad ska stå på fakturan vid omvänd skattskyldighet?
Uppgiften ”omvänd betalningsskyldighet” (17 kap. 24 § 14 mervärdesskattelagen) och förvärvarens registreringsnummer för mervärdesskatt (24 § 4). Beskattningsunderlaget för varje skattesats, tillämpad skattesats och skattebeloppet får utelämnas (25 §), men fakturan ska då i stället innehålla uppgift om beskattningsunderlaget med hänvisning till de tjänster som anges enligt 24 § 7.
Omfattas byggstädning och personaluthyrning?
Ja, båda. 16 kap. 13 § andra stycket räknar upp tre grupper: tjänster avseende fastighet som kan hänföras till mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader eller uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare; byggstädning; och tillhandahållande av personal för sådana aktiviteter.
När senast måste en byggfaktura utfärdas?
Senast vid utgången av den andra kalendermånaden efter den månad då tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats (17 kap. 16 § mervärdesskattelagen). Det är en särskild tidsfrist som bara gäller bygg- och anläggningstjänster och varor som levereras i samband med dem.
Heter det omvänd skattskyldighet eller omvänd betalningsskyldighet?
Lagtexten säger omvänd betalningsskyldighet sedan mervärdesskattelagen (2023:200) ersatte den gamla mervärdesskattelagen (1994:200). Innebörden är densamma: förvärvaren, inte säljaren, är skyldig att betala mervärdesskatt för tillhandahållandet. Uppgiften som ska stå på fakturan är ”omvänd betalningsskyldighet”.
Läs vidare
- ÄTA-arbeten: vad det betyder, och när reglerna inte gäller dig
Ändrings-, tilläggs- och avgående arbeten hör till AB 04 — ett avtal, inte en lag. Skriftkravet, gränsbeloppet på ett halvt prisbasbelopp och vad som gäller mot en villakund.
- Skriva offert som hantverkare: fast pris eller ungefärligt
Ungefärligt pris binder dig vid plus 15 procent, arbetskostnaden måste stå för sig om kunden ska få ROT, och ÄTA skrivs före jobbet. Så sätts en offert som håller.
- Tidrapportering på bygget: tre register som förväxlas
Arbetstidslagen kräver anteckningar om jourtid, övertid och mertid, inte om ordinarie arbetstid. Personalliggaren registrerar närvaro, inte arbetade timmar.
- Byggarbetsmiljösamordnare: BAS-P, BAS-U och ditt ansvar
Arbetsmiljölagen kräver två samordnare på varje bygge — en för planering och projektering, en för utförandet. Vad 3 kap. 6, 7 b och 7 c §§ faktiskt säger.
Källor
- Mervärdesskattelag (2023:200) 16 kap. 13 § — omvänd betalningsskyldighet, byggsektorn (kontrollerat: 29 augusti 2026)
- Mervärdesskattelag (2023:200) 17 kap. 16 §, 24 § och 25 § — tidpunkt för faktura och fakturans innehåll (kontrollerat: 29 augusti 2026)
- Mervärdesskattelag (2023:200) 9 kap. 2 § — normalskattesats 25 procent (kontrollerat: 29 augusti 2026)